söndag, december 08, 2013
Virvel nr 8
Här nedan ses en TAMA Starclassic från 1996. Vintage? Kanske inte men den är trots allt inne på sitt 18:e år (!) inom kort så den kan kanske va värd en titt ändå!? F.r.o.m denna virvel kommer jag in på lite modernare tider men jag fortsätter oförtrutet i alla fall! Trummor är alltid trevliga att se/diskutera/uppleva oavsett ålder tycker jag! (Även om gamla godingar förståss är extra trevliga)!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Den här går jag ju tyvärr inte riktigt igång på...
Ändå har den mycket av det jag gillar: gjutna sarger, trästomme, snygg design...
Låter förmodligen hur bra som helst!!
Och Tama har ju gjort några virvlar som jag verkligen skulle vilja ha:
Kenny Aronoffs signaturvirvel, med graveringar
Stewart Copelands signaturvirvel
Tamas Gladstonekopia från 90-talet (ja hela serien med ljusa lönnvirvlar från slutet 80 tidigt 90)
Intressant att följa kommande virvlar...
/Lars
Jag måste nog erkänna att denna virvel är den som ljudmässigt faktiskt ligger sämst till enligt min smak. Funkar bra vid kantslag men känns helt "stum" vid mittslag...!
Kanske nån har nåt bra tips om hur jag ska komma till rätta med detta?
Jjaassåå, minsann! Nu fryner Herr Halvarsson på näsan och det rejält åt en kvalitetsprodukt ända ut i de yttersta gängorna ... medans graveringar och annat kitschigt strunt, det kan man tänka sig ...
... själv har jag en StarClassic Performer virvel (ja, ett helt kit i mint condition) från 2006. Det är till salu pga att jag numera inte spelar så mycket och inte heller den typen av musik som det inhandlades för ...
... enl min uppfattning är Tama grejor av högsta kvalitet! Jämför bara med '60-tals Ludwigar som är allt annat än runda och Gretsch hardware som inte har vatt i närheten av nån chromeplating och dessutom har en massa "pitting" etc. Men - det är kanske "osportsligt" att göra sådana jämförelser???
Men sen är det likväl så: Tama-virveln är inte heller min favorit, som jag varit inne på tidigare, die-castsargarna är det snyggaste man kan se, särskilkt då Gretsch's dylika som har den i särklass "vackraste profilen" av dem alla ... men jag föredrar som regel enklare hoops, faktiskt ...
Inget statement utan undantag dock: En ljuvlig virvel i min relativa närhet är en Premier Royal Ace från 64' 14 x 5,5 (dom sargarna trivs jag med !), och parallell-mekaniken är där utbytt mot en mkt funktionell Gibraltar-dito.
(Ha gärna mitt Tama-kit i åtanke om ni har nån i bekantskapskretsen som ska till att inhandla nya grejor - för mitt set är faktiskt proffsgrejor till ett pris som kommer att bli oslagbart - tro mig!)
/Lennart Pn
PS. Lars H! Jag bara sätter till lite med dig för att liva upp det hela lite grann. Så jag hoppas att du inte känner dig "kränkt" över det som jag vräker av mig inledningsvis ... DS.
Ja jag tycker faktiskt att min Starclassic känns som gedigen kvalitet rakt igenom helt klart men som sagt den låter lite "stumt" ljudmässigt...
Får försöka experimentera mig fram till nån lösning på detta. Kanske skinnbyte,sargbyte eller så kan göra susen...?
/ T-G
Det är lugnt Lennart!!
Premier Royal Ace, gärna med parallellmekaniken utbytt, är en av mina personliga favoriter!
Premiers gjutna sarger är också nättare än t ex Ludwigs 90-talsvariant och Tamas.
Och som sagt, Tamas virvelserie i ljust trä, eller masurbjörk, som kom ca 88, 89 och bl a innehöll Gladstonekopian, är några av de coolaste virvlar jag vet.
De hade ju även en med 10 skruvar på ena sidan och 11 på andra! Allt för att få så jämn (!) ton som möjligt över hela skinnet.
/Lars H
Ojämnt antal stämskruvar...hade jag ingen aning om. Vilken modell var det? Och hur skulle det kunna påverka jämnheten i tonen?
Undrar T-G
Jo: elva skruvar nere mot tio uppe skulle ge en mindre yta som blir "död", dvs dämpas ut helt.
Läste en recension på den tiden i Modern Drummer, och det stämde tydligen hyggligt i praktiken också.
/Lars
OK, kanske ungefär som Portnoys Melody Master där lugsen ligger "omlott"? http://www.musiciansfriend.com/drums-percussion/tama-mike-portnoy-melody-master-signature-steel-snare
Att Lars H gillar Kenny Aronoffs signaturvirvel med alla graveringar är faktiskt lätt att förstå, för visst är den BEAUTIFUL!
Copelandvirveln är inte riktigt i min smak - det här med en diecastsarg på ovansidan är ju inget anmärkningsvärt, men varför sedan en annan (2,3mm) sarg av mer koventionell typ på sejarsidan ... vad är det för vits med det?
/Lennart Pn
Ang. Stewart Copeland.
Vitsen med vanlig sarg är att den gjutna är för att få mer tryck i kantslagen, däremot är den extra vikten att ha en nertill inte värt besväret. Samt att det blir mer skrot som skall svänga (eller inte) ihop med stommen.
/Lars H
Kanske det är just DET som gör att jag upplever min SC som "stum", alltså att sargarna stryper åt klangen i stommen...!
Jag har ju för vana att alltid köra odämpat för att få fram stommens timbre.
Det är ju faktiskt den enda virvel jag har med gjutna sargar...
Förtydligande: Med SC menar jag förståss StarClassic inte nåt annat! (tex Stewart Copeland)
:)
Håller med en föregående talare om denna virvels höga kvalitet. (Om den är en maple dvs)
Har en likadan och det är en drömvirvel. Mästerligt byggd. Tar emot minsta nyans.
Har dock satt valsad sarg på slagsidan. Känns bättre helt enkelt.
Råkade stöta på Christer Jansson häromledens. Han har enl egen utsago satt valsade vanliga sargar på hela sitt Starclassicset. Intressant grepp.
Skicka en kommentar